Ensidigt om dubbdäck

I SvD skriver Anna Gustavsson den 11 februari om bland annat dubbdäck och kopplingen till PM10, dvs ganska grova partiklar som finns i luften. Hon berör överhuvudtaget inte de riktigt små partiklarna, s.k. nanopartiklar från förbränning (avgaser mm) som lätt kommer ner i lungorna och ut i blodet och som är bevisligen farliga för hälsan. På hårt trafikerade gator som Hornsgatan i Stockholm kan det ibland finnas så mycket som över 100 miljoner sådana partiklar per liter luft. Tänk att man ständigt andas ner detta i lungorna om man går på en sådan gata. En liter luft får man i sig snabbt!

Säkerheten borta
Anna Gustavsson berör heller inte med ett ord frågan om säkerheten om dubbdäcken skulle tas bort. VTI har visat att det leder till ett ökat antal dödsolyckor, olyckor där människor i alla åldrar kan dö när som helst. Dålig luft ger inte den effekten, möjligen kan den förkorta livet hos människor som närmar sig livets slutpunkt.

Partiskhet
Det är förvånande att en journalist kan vara så partisk som Anna är. Hon tycks gå Naturskyddsföreningens ärenden utan att ifrågasätta konsekvenserna. Är det inte en journalists skyldighet att skriva utifrån alla aspekter?

Dubbdäck en begränsad faktor
Anna skriver som om man körde med dubbdäck året runt. Så är det naturligtvis inte. Inte ens på vintern har dubbdäck någon större effekt på produktionen av PM10 i luften. Så länge det är fuktigt så hålls de grövre partiklarna nere på marken. PM10 är ett problem huvudsakligen på våren när gatorna torkar upp. I andra länder används ofta CMA, som ungefär som salt, men mindre aggressivt, håller vägbanan fuktig även då det för övrigt är torrt ute.

Dubbdäcksförbud i Göteborg utan effekt
Motor skriver i en artikel i nr 10.11 om resultatet förra året av dubbdäcksförbud på vissa gator. En uppföljning har visat att förbudet hade ingen effekt på halten PM10.

Rädda för kostnaderna
Politikerna är livrädda för kostnaderna som blir ett resultat av åtgärder som behövs för att lösa problemen. Istället för asfalt som bättre motstår slitaget från däck och dubb, så har man mer och mer övergått till billigare och sämre asfaltkvaliteter (VTI). CMA kostar också pengar, liksom utökad renhållning på gatorna. Man skyller oftast på att renhållningen inte har tillräcklig effekt, men vill inte investera i tillräckligt bra maskiner.

Sen men halkig vinter
Vi har fått uppleva två rejäla vintrar 2009/2010 och 2010/2011 då debatten om dubbdäckens berättigande avtog högst markant. Denna vinter började mycket milt, men när kylan kom så kom även svår halka. Sedan har vintern återgått till en mer normal utveckling med snö och is på gatorna.

Låt dubbdäcken vara!!
De bilister som anser att de kan köra med dubbfria däck (så länge andra river åt dom) må få fortsätta köra utan dubb. Kanske blir de fler med tiden. Men att förbjuda dubbdäck är fel väg att gå. Då riskeras säkerheten på ett sätt som i slutändan kan innebära avsevärt högre kostnader för samhället och sämre luft genom ökad användning av sand än vad man hade tidigare.

Värre halka utan dubbdäck

SvD rapporterar om svår halka och många olyckor som följd på nyårsdagens kväll, särskilt i och runt Stockholm. På grund av dubbförbudet som börjat införas i Stockholm, i första omgången på Hornsgatan, ökar andelen bilar med dubblösa däck. Däck utan dubb slirar i halkan och förvärrar den för bilar som kommer efter. Blir det för många bilar med dubblösa däck så blir det till slut så halt att ingen åker säkert.

Vissa politiker tycks inte ta något som helst ansvar för trafiksäkerheten. De vill bara flirta med folk som inte vet riktigt vad saken gäller. Vill de ha den rena luft de talar om så skall alla former av förbränning upphöra, byggarbetsplatser skall stängas, bilar skall helst inte bromsas, gatorna skall inte sandas och vi skall se till att utlandet också stoppar sin produktion av partiklar som tar sig hit på hög höjd. Nyårsnatten visade dessutom återigen att raketuppskjutning måste också upphöra. En extremt hög spik uppstod för såväl PM10 som för PM2,5 partiklar upp vid midnatt, natten mellan 31 december och 1 januari. Se närmare Stockholms och Uppsala Läns luftvårdsförbunds webbsida slb.nu. De partiklarna är antagligen dessutom hälsofarliga på grund av kemiska substanser, som annars inte finns i partiklar från vägbanan.

Lastbilar halkar av vägen

Nu när det blir blixthalka igen så halkar lastbilarna av vägen. I en artikel i tidningen På Väg skriver Mårten Johansson, teknikchef hos Sveriges Åkeriföretag, att det är bra att Regeringen har beslutat om vinterdäckskrav på tunga fordon. Men man har prioriterat framkomligheten genom att begränsa kravet till drivaxeln. Avsikten är att förhindra stopp i trafiken på grund av att lastbilar och bussar inte kan ta sig fram.

Säkerheten också viktig
Om fordonen kan ta sig fram bättre och snabbare är risken stor att de trots allt halkar av vägen i större hastighet än om de hade fått stanna på grund av att de inte får grepp med drivhjulen. Bilar med släp och ledbussar är särskilt utsatta för problem när sidgreppet är otillräckligt. Det är inte ovanligt att stora fordon blåser av vägen vid svår halka. Mårten skriver att även hårda däck klarar sig bra vid en friktion av minst 0,25 och att det räcker att sanda för att uppnå denna friktion. Problemet är när man inte sandar och isen har en friktion av bara 0,05, vilket inte alls är ovanligt när svartisen eller blixthalkan slår till.

Halkan kommer tillbaka

Vi är bara i början på vintersäsongen och det återstår många tillfällen då halkan kan slå till. Värst är det med väder som växlar snabbt mellan minus- och plusgrader. Vägbanorna kan vara kalla samtidigt som det regnar. Att dubbar behövs vid sådant väglag borde alla förstå (även om man kör aldrig så försiktigt!).

Tyst om dubbdäck

I år har, till skillnad från tidigare år, debatten om dubbdäckens vara eller icke vara fört en tynande tillvaro. De senaste två vintrarna var kalla och med mycket snö och is på vägarna. Vi minns återkommande reportage om svårigheter för trafiken att ta sig fram, bussar och lastbilar som halkade av vägen. Erfarenheterna från dessa två vintrar har säkert satt spår, inte bara hos medvetna bilister, utan även hos politiker och myndigheter som har att ansvara för trafiksäkerheten, icke enbart miljön. I år ser det ut som vi får en mildare vinter, men den kan vara minst lika farlig då temperaturen ofta pendlar runt noll.

Bromsträckans beroende av temperaturen för dubbade resp. odubbade däck på slät is visar att dubbeffekten är störst vid mindre kyla

Första allvarliga olyckan i Småland i halka

Innan jag hann publicera detta inlägg händer den första allvarliga halkolyckan i Småland. Kolla här för att läsa mer. Läs också gärna min blogg där det finns flera aktuella länkar till tidningar och även en debattartikel i AB skriven av Lars Beckman och Ulf Berg, båda (M).

Tidningars däcktestare eniga om dubbdäckens betydelse

Däcktester med vinterdäck publiceras varje år i oktober av flera olika tidningar. En del är samma test i olika tidningar, beroende på att det är dyrt att göra seriösa tester av däck och mindre tidningar har inte råd och avstår hellre än att göra subjektiva bedömningar. Tidningarna är tämligen överens om att dubbdäck är överlägsna på is. De har även uppmärksammat att dubbdäcken ökar greppet för de odubbade däcken. Skulle alla köra dubblöst så skulle det bli successivt halare för varje bil som bromsar, svänger eller accelererar.

Skillnaderna mellan olika däck anpassade för det nordiska klimatet kan vara relativt små. Kompromisserna mellan isgrepp och våtgrepp kan skilja en del för olika däck och däckens köregenskaper på just den bil som används för testerna kan variera. Man får således ta testerna med en nypa salt. Det mest betydelsefulla resultatet för konsumenten är att kunna sålla bort däck som inte är anpassade för vårt klimat, samt att få en förståelse för vad det kan betyda om man väljer dubblöst. Kanske bör man helt enkelt stanna  hemma vid isigt väglag, för att åka buss är ingen garanti att man kommer fram.

Debattartikel i Ny Teknik

En av de få debattartiklarna i ämnet vinterdäck och dubbdäck i synnerhet, finns publicerad hos tidningen Ny Teknik, dels i en förkortad version på debattsidan i nummer 44/2011 av tidningen, dels i fullversion på nätet. Artikeln är skriven av undertecknad och med referens till VETA. Läs gärna artikeln, den förklarar bland annat de verkliga orsakerna till att man måste minska PM10-halter (luftburna partiklar) och där EU är inblandade. I Sverige angriper man endast dubbdäcken trots att trafiksäkerheten påverkas negativt. I andra länder löser man problemen på andra sätt. Även länder utan dubbdäck har problem med PM10.

Miljözoner utreds i Stockholm

Bakgrunden till artikeln är det uppdrag som några politiker gav Trafik- och Renhållningsnämnden i Stockholms stad att ta fram förslag om miljözon för dubbdäck. Man lutar sig mot Regeringens tidigare beslut att låta kommunerna själva reglera dubbdäcksanvändningen genom att förbjuda dubbdäck inom givna zoner. Beslutet är mycket egendomligt med tanke på att kommunerna saknar kompetens om de konsekvenser för trafiksäkerheten såväl i staden som i kranskommunerna, som lokala dubbförbud kan få.

Nyligen lämnade Trafik- och Renhållningsnämnden i Stockholm ett svar på uppdraget. Den finns att läsa här. Svaret ger bland annat en tidtabell för åtgärder:

  • förbudet på Hornsgatan bibehålles 2011/2012
  • 2012/2013 införs förbud på ytterligare gator
  • 2014/2015 införs förbud i större områden

Men, man reserverar sig också för att en minskning av dubbdäcksanvändningen kan innebära att utökade förbud kanske inte är nödvändiga. Kanske vill man gå försiktigt fram, trots vissa politikers iver att få bort dubbdäcken helt, oavsett konsekvenserna för säkerheten.