Länder utan dubbdäck har samma partikelproblem

Förhöjd partikelhalt på våren skylls återigen på dubbdäcken. Det ger respit med dyrare och politiskt mer besvärliga åtgärder. Men snart kanske media upptäcker att samma problem finns i Tyskland och i andra länder med dubbförbud.

Frågorna är många:

  • Varför nämns inte flera faktorer än däckdubbar?
  • Varför får inte media veta att vårtoppen i luftburna partiklar är ett lika stort problem i länder utan dubbdäckstrafik?
  • Varför varnar man inte för hälsoriskerna med mindre partiklar – t.ex. från saltlösningar – som täcker större lungyta per viktsenhet?

Men det tycks bara finnas ett svar från de förmenta miljövänner, som nu träder fram i media:

Dubbdäck utgör hälsofara  (DN, GP, SvD, SVT)

Läs mer i mina tidigare artiklar om dubbdäck på DN Debatt 1988, Newsmill, Bildrullen.se och på andra webbplatser.

Inlägget är hämtat från bildrullen.se som tillfälligt hade problem med publiceringen

Byt till sommardäck

I södra Sverige ser väderprognosen positiv ut vad gäller risken för att råka ut för vinterväglag. Risken kan dock finnas om det blir kallt till exempel på natten och det är risk för isbildning på vägytan. En polis är fri att själv avgöra om vinterväglag råder och således fram till den 31 mars kan man råka illa ut om man har satt på sommardäcken och ertappas med dom.

Dubbdäcken sliter onödigt mycket nu när det är barmark och framförallt slits dubben. En fördel är att dubbutsticket ökar om det är torrt ute eftersom däckslitaget då blir större än dubbslitaget och dubben kryper fram. Många års testning av dubbdäck har visat detta förhållande. Då har man bra utstick till nästa säsong förutsatt att däcken inte är alltför slitna. De bör ha minst 5 mm kvarvarande mönsterdjup för att anses som acceptabla vinterdäck.

Nu går jag ut och byter till sommardäck.

Kändis ute på det hala

I Dagens Industri finns en artikel om Swedbanks VD Michael Wolf, som körde från Stockholm till Kolmården en tidig morgon med en redaktör från DI som passagerare. Hon, Johanna Saldert, beskriver hur Wolf plötsligt i 110 km/t slår till bromsarna allt vad han orkar, men det händer inget. En bilkö 500 meter längre fram kommer allt närmare. Till slut lyckas Wolf styra åt sidan och passerar 5 bilar i kön. Sannolikt var det bättre grepp närmare diket. Alltså en bromssträcka på bortåt 550 meter på en av Sveriges mest trafikerade motorvägar. Blankis kan således uppträda när som helst och var som helst.

Vi vet ju inte vad det var för däck på bilen, en Audi  lånebil eftersom Wolfs egen bil stod på verkstad. I sämsta fall var det sommardäck, men man skall väl inte beskylla Autoplan (Swedbanks eget leasingföretag) för att låna ut olagliga bilar. Nej, troligtvis är det de underbara miljövänliga dubbfria vinterdäcken som vissa politiker och myndigheter påstår är lika bra som dubbdäck. Vad utsätter vi oss inte för i tron att vi skonar miljön. Egentligen borde vägen ha varit saltad eller sandad, men båda åtgärder är också negativa för miljön.

En enkel beräkning av friktionen utifrån artikelns uppgifter om hastighet och bromssträcka ger vid handen att det rör sig om en friktionskoefficient på 0,09, således ett värde man får med odubbade däck på blankis. Med bra dubbdäck (nordiska) hade bromssträckan blivit i sämsta fall hälften. Dessutom hade dubbarna rivit i isen så att nästa bils däck hade fått något att greppa i. Som det nu var så polerade Hr Wolfs däck isen ännu mer för bakomliggande bilar. Det kanske var det han själv råkade ut för som följd av att flera före honom hade bromsat, med odubbade däck.

Det här är en av de bästa praktiska exemplen från det verkliga livet där man ser att bromssträckor på över en halv kilometer är ingen myt. Artikeln var mycket intressant i övrigt också och kan rekommenderas.

Avslutningsvis kan jag nämna att jag har själv råkat ut för samma väglag på samma vägsträcka utanför Nyköping. Den gången hade polisen stoppat trafiken en stund medan saltbilen körde. Jag klarade mig kanske tack vare att jag var medveten om att temperaturen var farligt nära minusgrader. Jag körde försiktigt. Naturligtvis hade jag ju dubbdäck också.

fc Bromsträckor vid olika friktionskoefficienter fr 90 km/h meter beskrivningarna nedan är inte exakta och kan variera med olika beläggningar. Gäller med däck utan dubb
0,05 637 extremt hal is
0,10 319 hal is
0,15 212
0,20 159 ruggad is
0,25 127
0,30 106 skrovlig vägbana med ishinna
0,35 91
0,40 80
0,45 71
0,50 64 våt slät asfalt

Nya lagar för yrkestrafik och taxi

Återigen kommer nya lagar för att anpassa oss efter regler som EU har bestämt. Denna gång är det lagar som reglerar yrkestrafik och taxi. Men en del andra lagar berörs också av ändringar p.g.a. dessa regler. För den som kommer att beröras inom detta område  läs gärna valda delar i denna prop 2011/12:80 Öppna länken och bläddra i den 314 sidor stora filen som finns i pdf-format. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 maj 2012, utom i fråga om den nya 8 a § lagen (2001:558) om vägtrafikregister som föreslås träda ikraft den 1 januari 2013.