Lennart Strandberg

Bil sladdar och välter av fartvinden

av

På vinterväglag behöver det inte storma för att bussar, bilar och släpvagnar ska blåsa av vägen redan i låg fart. I högre fart kan fordon med olämplig viktfördelning och karossform bli instabila, sladda och volta även på barmark.
Det illustrerar videon här intill från ett rekordförsök.

Trevligare läsning om Adventsstormen ’Berit’ erbjuder Joakim Ewenson, webmaster och styrelseledamot i VETA.

Nu följer ett utdrag från min artikel på bildrullen.se 27 november 2011

Observera att bilen först sladdar innan den lättar från marken.
Händelseförloppet förklaras med förenklad bilfysik i originalartikeln på bildrullen.se.

Hur stora är då luftkrafterna? Det kan man sätta siffror på med en formel från aerodynamiken. Det här räkneexemplet svarar på om en människa kan stå stilla på is när det stormar. Se artikeln om Karolina som nästan blåste bort.

Att fordons vindkänslighet är särskilt problematisk på vinterväglag har jag försökt förklara i flera av mina artiklar på Newsmill. Och att vädret påbjuder vaksamhet framgår i massmedia.
Ett 40-tal länkar till olika nätartiklar om Adventsstormen ’Berit’ finns i originalartikeln.

Tanklöst mobba storbilsåkande

av

Utdrag från artikel på bildrullen.se av Lennart Strandberg 2 oktober 2011

Ett oppositionsparti levererade i sin skuggbudget ännu ett skuldbeläggande utspel mot alla människor som ibland behöver åka i stora bilar. Man blundar för att deras bränsleförbrukning per personkilometer kan vara mindre – ungefär som hos bussar.

Studenter vid LiU på väg in i 8-sitsig minibuss utanför Volvos utställningshall i Göteborg

Är det bättre att en familj eller grupp med 6-8 personer åker i 2-3 mindre bilar än att alla färdas i den här minibussen?

Så börjar den nu mest kommenterade artikeln på bildrullen.se

Läs mer och anslut till kommentarsflödet under rubriken Tanklöst mobba storbilsåkande 

Frontkrock mot lastbil i personbil – Formel för g-krafter

av

UTDRAG från bildrullen.se av Lennart Strandberg 2011-09-06, uppdaterad 2012-05-26.

Förare av tunga lastbilar lär sig krocka personbilar hellre än att köra av vägen och förstöra lasten. Det rapporterar massmedia i dag med berättigad fasa.

Redan vid 50 kilometer i timmen är överlevnadschansen minimal för åkande i personbilar som frontalkrockar mot ett 20 gånger tyngre fordon i samma fart.

Fronten behöver inte se ut så här på det tyngre fordonet för att det ska vara livsfarligt att krocka med i en personbil

Fronten behöver inte se ut så här på det tyngre fordonet för att det ska vara livsfarligt att krocka med i en personbil

Läs hela artikeln och dess kommentarer:
Fronta i 50 mot tungt fordon är som bergvägg i 100 – Här finns formeln

 

Varför dubbdäck? I SVT2 får Du VETA direkt

av

Bromsarna tar inte! Bilen svänger av sig själv!
Så känns det vid blixthalka med vissa däck.
SVT Östnytt förklarar varför – i direktsänt studiosamtal med Lennart Strandberg under trafikkaoset 2006-11-01.

Även om bilen har bra ABS-bromsar och Du trampar hårt på bromspedalen, så är det ändå däcken som begränsar hur mycket farten kan minska varje sekund.

På torr asfalt handlar det om 30 kilometer i timmen med sommardäck, och 20-25 med dubbdäck. Från 90 stannar bilen alltså på tre eller fyra sekunder.

På polerad is blir förhållandet förstås omvänt. Och mycket större.
Bra dubbdäck minskar då farten med fem kilometer per timme för varje sekunds effektivbromsning.
Utan dubbar kan Du få nöja dig med två kilometer i timmen.
Då tar det nästan en minut att stanna från motorvägsfart.

I stadstrafik med femtio kilometer i timmen blir stopptiden 25 sekunder utan dubb.
Den tiden räcker för att stanna från motorvägsfart – om bilen har bra dubbdäck.
De stora variationerna i bromsförmåga på is gör att seriekrockar är matematiskt självklara vid blixthalka och tät trafik

Problemet med kursstabilitet kan Du läsa mer om i Nationalencyklopedin – om det inte räcker att se hur Lennarts legobil sladdar på bordet i Östnyttstudion.

Se hela inslaget från Östnytt 2006-11-01

Dagens Nyheters ledarsida förväxlar dubb- och vinterdäcksbegreppen [Blogg 2007-03-31]