Klimatändring orsakas av solaktivitet
- inte av koldioxid från bilar?

I debatten om bilstorlek har de tunga bilarnas bränsleförbrukning blivit en black om foten för trafiksäkerheten. Stora bilar kan göras säkrare för både bilister och oskyddade trafikanter. Men de kräver mer energi och avger mer koldioxid till atmosfären än småbilarna.

Många tror att koldioxiden från människans förbränning är orsak till att temperaturen i jordatmosfären har ökat det senaste århundradet. Denna utökning av den så kallade växthuseffekten befaras medföra drastiska klimatändringar och ekologiska obalanser.

Det är troligen skälet till att ledningen för Vägverket i augusti 1997 förvånade hela världen med sin resepolicy. Maxvikten 1500kg och gränsen 0,86l/mil för bensinförbrukningen utestänger alla Sverigetillverkade modeller från Vägverkets personbilspark, även de som fått skattebefrielse genom inplacering i bästa miljöklass. Se Dagens Nyheters tabell med bränsleförbrukningen för flera hundra bilmodeller

Livsnödvändig växthuseffekt - falskt miljöskäl?

Däremot går åsikterna isär om huruvida industrisamhällets utsläpp av koldioxid leder till ökad temperatur och klimatförändringar på jorden. Många vetenskapsmän tvivlar på detta, som Gustaf Olivecrona i Dagens Industri kallar för Skattehöjarnas miljöbluff. Vissa industriella verksamheter har nu hamnat i bakvatten, genom att koldioxidjakten fått politisk prioritet. Ändå är det inte vetenskapligt klarlagt att den är viktigare än andra miljöåtgärder. Koldioxidjaktens tillskyndare har fått många beslutsfattare att se storbilarna som ett hot.

Man kan fråga sig om koldioxidjaktens och växthusmodellens popularitet har lockat forskare att söka anslag till studier, som också här "silar mygg och sväljer kameler". I kombination med revirtänkande kan detta ha fått trafikskadepreventionen på villospår.

En artikel 27/7 1997 i Dagens Nyheter Vetenskap ("Ökat antal solfläckar kan vara orsaken till höjd medeltemperatur på jorden") visar hur ett danskt forskarlag hittat och lyckats förklara ett starkt samband mellan solaktivitet och temperatur.

Avdelningschefen, Eigil Friis-Christensen håller en låg profil när Bilrutan talar med honom på telefon. Kanske hans rön är så okända hos allmänheten, därför att de danska solforskarnas sakliga ton har överröstats av anslagssugna växthusforskare med svagare vetenskapliga traditioner.

Koldioxidjakten och växthusmodellen är starka motiv för höjda energiskatter. Det kanske är förklaringen till populariteten hos vissa multinationella företag och skattefinansierade institutioner.

Se exempelvis artiklarna
• i Washington Times 970701
• och i Washington Post 970709
• ... eller besök Junk Science
  och bläddra bland 20-tals raljanta (och kanske frånstötande) sidor som kommer upp när man
• söker på "Bolin".
  Professor Bert Bolin har länge varit ordförande i IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) och uppfattas av många som en av koldioxidjaktens främsta förespråkare. Han lär ha djupa rötter i ett svenskt politiskt parti och är god vän med en av partiets förgrundsfigurer sedan decennier. Professor Bolin sägs också vara en sansad vetenskapsman och sympatisk person. Allt detta gör det troligen lättare för "policy-makare" att feltolka professor Bolins redovisningar på ett sätt som passar andra syften än skonsamhet mot natur och miljö.
  
  Dessa personliga detaljer om professor Bolin vore irrelevanta, om IPCC hade varit ett renodlat vetenskapligt forum. Men ...
• I ett vetenskapligt perspektiv är det märkligt att se hur en enda person: ordföranden i IPCC "bygger" samförstånd. Det verkar mer övertalning än övertygelse.
• Det ger också ett konstigt intryck när IPCC själva anser det nödvändigt med en särskild websida som förklarar varför IPCC-rapporterna är objektiva.
  
  På Internet kritiseras IPCC med både
• naturvetenskapliga och ...
• politiska-etiska argument.
• ... och i svenska massmedia har alltså Dagens Industri publicerat artikeln Skattehöjarnas miljöbluff.

Lågmälda solforskare kontra politisk hybris

Denna ödmjukhet finner man inte hos politiker som anklagar industrin för konspiration och spiller resurser på koldioxidjakt. Resurser som kunde göra mycket större nytta för natur och människor, om de användes till sakligt motiverade miljöåtgärder utan fiskala baktankar.

Koldioxidjakten som miljöbumerang

Efter första utläggningen (970812) på Internet av denna Bilruta (nr.2) har några exempel tonat fram i media. Bilprovningens VD och chefen för Motortestcentrum varnade (970829) på Dagens Nyheter Debatt för att brådstörtat släppa fram oprövade "miljöbilar".

Ett annat tragiskt exempel, där bumerangen redan slagit tillbaka med full kraft, är miljökatastrofen på Bjärehalvön. Banverkets chef framhöll 971014 på DN Debatt att koldioxidjakten är ett bärande motiv för tunnelbygget genom Hallandsåsen.

Exemplen visar också hur den så kallade försiktighetsprincipen kan användas som svepskäl för att tysta kritik mot äventyrliga åtgärder. Vem vill inte vara försiktig med miljön? Men att koldioxidjakten tar av ändliga resurser är ju uppenbart genom Banverkets val av tätningsmetod för järnvägstunneln intill Båstad.

Tänk om

Koldioxidjakten och dess motiv behöver granskas ordentligt. Det tar tid. Men Vägverkets resepolicy gäller fr.o.m. 1998 och måste justeras snarast, om inte annat för att den står i konflikt med statens egna miljömål enligt AMS-chefen i Dagens Industri.

Redigerat för Bilrutan av
LENNART STRANDBERG

VETAs websidor har nu fått besök sedan 30/4 1996.

Frågor om VETAs websidor mailas till webmaster@veta.se

URL= http://www.veta.se/bilrutan/solejbil.htm uppdaterad 28/1 1998
Besök sedan 12/8 1997.